• Hem
• Förening
• Lanhagen
• Hornsberg
• Forska
• Styrelsen
• Foto & Film
• Kontakt

T o r p  o c h  b y a r

Lite om torp och stugor

I socknen har det funnits gott om torp och stugor.
En del låg på ställen där man knappast kan tänka
sig att bo idag. Det innebär också att det inte
alltid är så lätt att hitta dem; eller spåren av dem
kanske är rätt uttryck. När man idag talar om torp
syftar man oftast på ett gammalt litet rödfärgat
hus; kanske vilket som helst. Det är naturligtvis smidigt men alla dessa små stugor var inte torp i
ordets rätta bemärkelse. Ett torp låg på en större
gårds ägor. Torparen hade någon form av kontrakt med storbonden. Detta löpte ett antal år i taget och måste alltså förnyas med jämna mellanrum. Torparen ägde alltså inte vare sig marken eller huset. Kontrakten var i stort sett alltid väldigt krävande och man förundras över hur det var möjligt för torparen och hans familj att kunna leva upp till alla regler och krav som ställdes. Torpare är för övrigt det enda yrke som faktiskt är förbjudet enligt lag sedan 1943. Lagen gäller fortfarande…
En backstuga var av betydligt enklare slag. Här fick backstusittarna klara sig bäst de kunde. Man kan säga att de bodde där på nåder. De hade tak över huvudet, inte mycket mer. Det var den tidens sätt att ”ta hand om” de mindre bemedlade. Om de var arbetsföra fick de slita hårt för gården på vars mark de bodde. De hade egentligen inga som helst rättigheter.
Så fanns även soldattorpen. Här var det andra villkor som gällde. Inte så att soldaten var särskilt välbeställd eller hade det så förspänt men han hade i alla fall vissa rättigheter. Det var kronan, dvs staten, som såg till att han hade det någorlunda anständigt på sitt lilla torp. Han hade rätt att bruka mark och att få viss "service" av roten. En rote var ett antal gårdar som tillsammans ansvarade för en soldat och ett soldattorp. En stor by med många gårdar bildade flera rotar. En liten by hade bara en rote. De flesta byar i socknen hade soldattorp. En del ett; andra tre. Man ska komma ihåg att soldaten hade en hel del skyldigheter också; inte minst mot kronan. Det var regelbundna exerciser och mönstringar. Blev det krigssituation var det bara att dra iväg. Man blev också kommenderad till arbete runt om i landet. Det mesta av Göta kanal byggdes t ex av svenska soldater i början av 1800-talet.
I den förteckning över torpen som följer finns en del fastigheter medtagna som nog många skulle beteckna som riktiga gårdar. Det beror på att dessa ursprungligen uppstått som just torp och sedan utökats så att de till slut kommit att få gårdsstatus med hemmantal och egen fastighetsbeteckning. Ett bra exempel på detta är Lergravan under Drageryd som började som enkelt torpställe runt 1750.

• Torpkontrakt för torpet Kullen och Glastorpet under Berga 1868 - (PDF)

Tabell 1

Utgår från torpets namn i första kolumnen. I andra kolumnen ser man i vilken by det låg/ligger. I tredje kolumnen finns allmänna noteringar. Observera att tabellen endast visar torp under det som idag är Högsby socken. Socknen var tidigare betydligt större. Fågelfors avsöndrades och blev egen socken 1880. Långemåla avsöndrades och blev egen socken redan 1732.
I listan finns noteringar. Om det t ex står "Bekr. 1779" innebär det inte att det per automatik är första gången torpet påträffas i handlingar. Det får ses mer som en hänvisning. Det används också en del förkortningar; alla dessa skrivs med stora bokstäver.

Vi vill rikta ett stort tack till Stig Gräntz i Berga som fritt låtit oss använda hans torpforskning som en del av underlaget.