f o l k e t s   h e m   1 9 0 9 - 1 9 8 2


 Ett allaktivitetshus på Storgatan



Uppförande och invigning
Behovet av en större samlingslokal var stort i samhället de första åren på 1900-talet. Detta trots att nykterhetsrörelsen uppfört Logen Trygg 1905. Denna användes flitigt men för den stora allmänheten saknades ändå en bra och flexibel lokal. Svenska Folkförbundets lokalavdelning i Högsby ansåg sig också behöva rum för sina möten och andra tillställningar. Hittills hade man hyrt in sig för sina möten i Missionskyrkan. Man beslutade att försöka bygga en egen samlingslokal för möten och andra aktiviteter. För detta bildades senare Föreningen "Folkets hem" i Högsby u. p. a.     Ganska snart hade man hittat finansiering inom medlems-kretsen där många bidrog med pengar, material och arbets-insatser. Tomten vid Storgatan, med beteckningen "Grusbacken 2", skänktes till föreningen av landskamrer J. G. Lövgren som ägde en hel del mark i Högsby samhälle och var själv aktiv i Folkförbundet. Man sparade inte direkt på krutet. Den erkänt skickliga stadsarkitekten J. Fred. Olson i Kalmar anlitades och lokalen blev både stor och påkostad. J. Fred. Olsson var arkitekten bakom flera andra fina byggnader i Högsby; bl.a. tingshuset (nuv. kommunhus), folkskolan, Sparbanken och Smålands bank.
    Vid grundläggningen i maj 1909 murades ett kopparskrin in vid ena knuten. Skrinet innehöll en del dokument rörande byggnaden och namn på de som på olika sätt bidragit till bygget. Där fanns även texter från Folkförbundet, gåvobrevet på tomten, några vykort samt en del mynt från tiden. Att mura in dokumentation på detta sätt var mycket vanligt förr i tiden. Detta skrin hittades vid rivningen 1982 och finns nu bevarat hos hembygdsföreningen. Se mer om det nedan.
    Folkets hem var klart för invigning i slutet av 1909. Invignings-talare var ingen mindre än Carl Boberg. Idag mest känd för att ha skrivit den världsberömda sången "O store Gud" i Mönsterås 1885. Då, 1909, var han bl.a. redaktör för den kristna tidningen "Sanningsvittnet" med bas i Stockholm. Han var även predikant inom Missionskyrkan och blev 1916 riksdagsman. Boberg var en utpräglad högerpolitiker och under lång tid aktiv inom Svenska Folkförbundet. Se tidningsartikel om invigningen här till höger.

Välsignade Vasa
Redan efter ett par månader var det dags för ytterligare en invigning i Folkets hem. Då var det den imponerande reliefen av Gustav Vasa som avtäcktes under pompa och ståt. Den var gjord av den mycket skicklige bildhuggaren Carl Petersson i Frövi som också skänkte den. Reliefen satt monterad på väggen i stora salen. Det var en rejäl pjäs med en höjd på 3,15 m. Även vid denna ceremoni fick Carl Boberg förtroendet att hålla högtidstalet. Kantor Lagerström talade också utifrån sin roll som ordförande i föreningen. Pastor Dahl avslutade tillställningen genom att läsa välsignelsen. Se artikel om invigningen här till höger.
    Reliefen togs till vara vid rivningen men var, mer eller mindre, bortglömd under nästan 30 år då den låg undangömd i en gammal snickerilokal i Högsby. Idag finns denna unika relief bevarad och är restaurerad till nyskick. Den finns nu att beskåda i gallerians café vid handelsområdet i Högsby.

Åren går
Redan omkring 1918 byggde man till en scen och under sommaren 1931 genomfördes en "genomgående restaurering" med återinvigning på hösten samma år. Lokalen blev ett mycket använt aktivitetshus i samhället under många år. Här ordnades föreläsningar, danser, brottning, teater, auktioner och mycket mer. När Högsbys nya tingshus invigdes 24 sept. 1917 höll man invigningsfesten med middag på Folkets hem. De som inte var hedersgäster fick betala 13 kr samt lämna brödkort. Det var ju krigstider med ransonering.
    Det var i Folkets hem man visade kommunens allra första biofilm redan 1915. Det var Charles Ljungström som tillsammans med en kompanjon från Oskarshamn drog igång bioverksamheten med visningar på lördagar och söndagar. Själva biografen kom senare att kallas Skandia. Det var också på Folkets hem som högsbyborna fick ta del av sin första radioutsändning 1923 när Charles Ljungström demonstrerade sin nyinköpta radio i en fullsatt lokal. Då var det en sensation som det talades länge om i bygden.
    Biografverksamheten rullade på i Ljungströms regi. Han hade eget maskineri och hyrde in sig i lokalen. Snart kom ljudfilmen och i januari 1931 drar Folkets hem igång bioverksamhet i egen regi med ljudfilm. Året därpå hade Centrumbiografen på andra sidan gatan kommit igång på allvar (premiär 1931-12-26) och redan hösten 1932 finns noterat att Folkets hem investerat i ”ett nytt ultramodernt ljudfilmsmaskineri” för att möta konkurrensen.
Senare blev det vaktmästaren Gunnar Palmberg som skötte maskinistuppdraget under många år. Han och familjen hade en mindre lägenhet på övervåningen.
     Föreläsningarna var många på Folket hem genom åren men minskade drastiskt när televisionen blev mer allmän in på 1960-talet. Bland annat föreläste den omtalade agitatorn Kata Dahl-ström runt 1920. Hon var då aktiv kommunist och naturligtvis bör detta ha varit kontroversiellt hos Folkförbundet som ju var en uttalad högerorganisation. Intrycket är ändå att man genom alla år verkar ha varit ganska bra på att hålla isär politik och folknytta. Folkets hem var verkligen till nytta för bygdens folk under många år; oavsett politisk tillhörighet.
     På 1960-talet hade byggnaden börjat spela ut sin roll och dessutom blivit ganska nedgången. Bröderna Birger och Ingemar Gustafsson köpte fastigheten 1966 för 15 000 kr och kom att använda den som lager i många år. Folkets hem-föreningen upphörde definitivt vid ett likvidationsmöte den 18 jan. 1967.
Byggnaden revs 1982 och några år senare byggdes ett mindre hyreshus på platsen.

Sigfrid "Amelis" stuga
Framför Folkets hem låg en, till synes, underligt placerad liten stuga. Troligen fanns den på tomten när Folkets hem byggdes men placerades då i kanten vid Storgatan. Stugan var från senare delen av 1800-talet. Den kallades allmänt för "Sigfrids stuga" efter invånaren Sigfrid "Ameli" Nilsson (1881-1964). År 1950 beslutar man att stugan ska bortflyttas p g a förfallen hyra á 500 kr. Sigfrid Nilsson fanns då på ålderdomshemmet i Kolsrum sedan en tid. Stugan togs bort 1951, eller möjligen 1952. Enligt uppgift flyttades den till Runnö för att användas som sommarstuga.

Läs mer om arkitekten längst ner på denna sida.

HISTORIKEN SAMMANSTÄLLD AV OLA STRÖMBOM


Kopparskrinet som var inmurat i grunden. Tillverkat av kopparslagare G. L. Nilsson.


J. Fred. Olsons originalritning från 1909


Sigfrid "Amelis" stuga framför Folkets Hem togs bort 1951 eller 1952.


Folkets hem på en filmruta från 1953. Den lilla stugan är nu borta.


Brottningsturnering på Folkets hem med brottare från HABK - Högsby atlet & brottarklubb.