T o r p  o c h  b y a r



Lite om torp och stugor

I socknen har det funnits gott om torp och stugor.
En del låg på ställen där man knappast kan tänka
sig att bo idag. Det innebär också att det inte
alltid är så lätt att hitta dem; eller spåren av dem
kanske är rätt uttryck. När man idag talar om torp
syftar man oftast på ett gammalt litet rödfärgat
hus; kanske vilket som helst. Det är naturligtvis smidigt men alla dessa små stugor var inte torp i
ordets rätta bemärkelse. Ett torp låg på en större
gårds ägor. Torparen hade någon form av kontrakt med storbonden. Detta löpte ett antal år i taget och måste alltså förnyas med jämna mellanrum. Torparen ägde alltså inte vare sig marken eller huset. Kontrakten var i stort sett alltid väldigt krävande och man förundras över hur det var möjligt för torparen och hans familj att kunna leva upp till alla regler och krav som ställdes. Torpare är för övrigt det enda yrke som faktiskt är förbjudet enligt lag sedan 1943. Lagen gäller fortfarande…
En backstuga var av betydligt enklare slag. Här fick backstusittarna klara sig bäst de kunde. Man kan säga att de bodde där på nåder. De hade tak över huvudet, inte mycket mer. Det var den tidens sätt att ”ta hand om” de mindre bemedlade. Om de var arbetsföra fick de slita hårt för gården på vars mark de bodde. De hade egentligen inga som helst rättigheter.
Så fanns även soldattorpen. Här var det andra villkor som gällde. Inte så att soldaten var särskilt välbeställd eller hade det så förspänt men han hade i alla fall vissa rättigheter. Det var kronan, dvs staten, som såg till att han hade det någorlunda anständigt på sitt lilla torp. Han hade rätt att bruka mark och att få viss "service" av roten. En rote var ett antal gårdar som tillsammans ansvarade för en soldat och ett soldattorp. En stor by med många gårdar bildade flera rotar. En liten by hade bara en rote. De flesta byar i socknen hade soldattorp. En del ett; andra tre. Man ska komma ihåg att soldaten hade en hel del skyldigheter också; inte minst mot kronan. Det var regelbundna exerciser och mönstringar. Blev det krigssituation var det bara att dra iväg. Man blev också kommenderad till arbete runt om i landet. Det mesta av Göta kanal byggdes t ex av svenska soldater i början av 1800-talet.
I den förteckning över torpen som följer finns en del fastigheter medtagna som nog många skulle beteckna som riktiga gårdar. Det beror på att dessa ursprungligen uppstått som just torp och sedan utökats så att de till slut kommit att få gårdsstatus med hemmantal och egen fastighetsbeteckning. Ett bra exempel på detta är Lergravan under Drageryd som började som enkelt torpställe runt 1750.


HISTORIKEN SAMMANSTÄLLD AV OLA STRÖMBOM






Tabell 1

Utgår från torpets namn i första kolumnen. I andra kolumnen ser man i vilken by det låg/ligger. I tredje kolumnen finns allmänna noteringar. Observera att tabellen endast visar torp under det som idag är Högsby socken. Socknen var tidigare betydligt större. Fågelfors avsöndrades och blev egen socken 1880. Långemåla avsöndrades och blev egen socken redan 1732.
I listan finns noteringar. Om det t ex står "Bekr. 1779" innebär det inte att det per automatik är första gången torpet påträffas i handlingar. Det får ses mer som en hänvisning. Det används också en del förkortningar; alla dessa skrivs med stora bokstäver.

DB=dombok   BU=bouppteckning   HF=husförhörslängd   DÖ=dödbok   JB=jordebok    ML=mantalslängd VB=vigselbok   FB=födelsebok

Vi vill rikta ett stort tack till Stig Gräntz i Berga som fritt låtit oss använda hans torpforskning som en del av underlaget.

Torpets namn By Noteringar
Aboda kvarn Aboda
Albertslund
Alebo bro Alebo
Alebo torp Alebo
Amundstorp Alebo Stora Alebo
Amundstorp Gillberga
Anneberg Melby även som Ärnaberg
Annebergstorpet Melby trol. samma som ovan
Annelund
Applehult Berga
Applehult Drageryd
Arbylund Valåkra
Arvesjötorp Kolsrum Troligen Kolsrum. En Flink bor där 1738
Askefällan Drageryd
Askemåla Drageryd Möjligen samma som ovan
Avesjö Mjösebo Bekr. 1777
Bakstugan Granhult
Baronhultet Berga Har även kallats Hultemåla
Basebo torp Basebo
Bergalund Drageryd
Bergamo Drageryd
Besebacke    Hanåsa Stora Hanåsa
Besebacke Valåkra eg. Yttre Valåkra
Betlehem Kolsrum
Bjärshult torp Bjärshult
Bjärshultemåla Bjärshult
Björkelund Granhult
Björkelund Virstad
Björkemåla Granhult
Björkemåla Torp
Björnhult Massemåla
Björnstorp Åseboholm Bekr. redan 1669
Blankan Drageryd
Blankekvarn Drageryd omnämnt redan 1355 som "mola Blankä".
Blankelid Drageryd
Blankeström Drageryd Kan möjligen ha legat på Forsaryd
Blombacka Åsebo Tidigare Svinehorvan
Blommekulla Kolsrum
Blommekulla Tortebo
Blomstermåla Kolsrum
Bohult Basebo
Borgen Mjösebo
Bortom Valåkra Se Karlshamn
Bovik Basthult
Bredablick
Brohult Okänt var det låg men bekr. redan 1635
Brostuvan Kolsrum
Brotorp Strömsnäs Senare Brotorpet
Brotorp Öjemåla
Brunnsberg Drageryd Även Brunsberg
Brunnsholm Drageryd Även Brunsholm
Brunshorvan Drageryd
Bråten Mjösebo
Bråten Åsebo
Brännekärret Virstad Låg under Vekebo
Bäcken Hanåsa Även kallat Fällan
Bäcketorp Högsby
Bäckhult Basebo
Bäckhult Högsby
Christinedal Granhult
Christinelund Hanåsa
Christopherstorp Basebo
Dalen Drageryd
Dalhem Drageryd
Dalhem Kolsrum eg. Lilla Dalhem
Dalhem Åsebo
Darrekulla Kolsrum
Darrekulla Massemåla Möjligen samma som ovan.
Dortemo Melby
Drageryd horv Drageryd Troligen identiskt med Horvet under Drageryd
Dragerydsmåla Drageryd Bekr. 1659
Drakenäs Kalvenäs Omnämnt redan 1578
Dumpan Drageryd Soldattorp 72 eller 73
Dumpemo Drageryd
Dumpeström Drageryd Omnämnt redan 1445
Dumpestuvan Drageryd Möjligen identiskt med något ovan
Ebbetorp Holmen
Ebbetorp Åsebo Troligen samma som ovan
Eckerhult Granhult
Ekeberga Klebo
Ekelund Mjösebo
Ekelund Högsby Tidigt namn på Ljunghällan (1799)
Ekerots torp Ekeby
Ekhult Granhult
Eliastorp Ej identifierat, omnämnt redan 1687.
Elmhultsbro Gillberga
Elmingehyltan Ej identifierat, bekr. 1870.
Ernehult Staby BU 1812
Espemaden Mjösebo Bekr. 1805
Esphult Mjösebo Bekr. 1731
Flinketorpet Kolsrum Bekr. 1734. Möjligen samma som Arvesjötorp.
Forsbäcken Berga
Fredriksdal Lilla Kolsrum
Fredriksdal Stora Kolsrum
Fridhem Släthult
Fröjdekulla Granhult
Frövi tegelbruk Frövi BU 1840
Fällan Hanåsa DB 1760, även kallat Bäcken.
Fällan Mjösebo Bekr. 1791
Fällan Solberga BU 1810
Fällan Virstad
Galtedal Drageryd 5 Bekr. redan 1695
Galtedal Valåkra Soldattorp 78 eller 79.
Gatan Kolsrum
Gatebäck Gillberga DB 1779
Gjutemåla Drageryd 2 Jutemåla är det korrekta namnet.
Glastorpet Berga Bekr. 1726, fd Smedtorpet anlagt före 1680
Granhult sågkvarn Granhult
Granhultsmåla Granhult DÖ 1653
Grinderum Elsabo Bekr. 1791
Grindstugan Kolsrum
Grindstugan Odensvi HF 1789
Gryssebohägnen Melby Berkr. 1796
Grytet Mjösebo DB 1771
Gräslyckelid Drageryd 5 Bekr. 1798
Gröndal Klebo
Grönhult Massemåla 2 VB 1741,1751, 1777
Grönhyltan Kolsrum BU 1853
Grönlid Kolsrum
Grönlid Mjösebo
Grönlund Torp 1
Gubbemåla Ruda
GuldkullenDrageryd
Gåsemåla Kolsrum
Gåsemåla Kolsrum 4 DÖ 1676, 1677, 1777
Gåsemåla Massemåla BU 1811
Gåsemåla Odensvi
Gölen Kalvenäsmåla
Göltorpet Släthult 1
Gösjökulla Valåkra 6
Hageby ej identifierat
Hagemåla Massemåla
Hagen Drageryd 3
Hagen Ruda
Hagenäs Torp 2-3 Bekr. 1799
Hagetorpet DB 1688, FB 1692, DÖ 1720, DB 1726
Hallakulle Hanåsa BU 1856
Hampekulla Ruda
Hanåsa horv Hanåsa
Horseberg Odensvi Bekr. 1777
Horseberg Torp
Horvan Ruda
Horvet Drageryd
Horvet Hanåsa Soldattorp 83
Hulehorvan Melby Osäker stavning. BU 1836
Hultemåla Berga Senare kallat Baronhultet
Hultemåla Bjärshult
Hultemåla Drageryd 2
Hultstugan Kolsrum
Huseby horv Huseby BU 1857
Hushorvan Mjösebo Bekr. 1767
HäggemålaSkruvshultJB 1613 samt många ställen därefter
HäggestuganDrageryd 5Bekr. 1779. Fanns två hus vid Häggestugan
HäktmakaretorpetMjöseboBekr. 1778, kallas Häktetorpet 1808
HällenMjöseboBekr. 1777
HällenTorpBekr. 1799
HällerumMassemåla 2Bekr. 1783
HässleåsHanåsa
HästefällanMelbyBekr. 1813
HögalidTortebo 1
HöghultVirstadDÖ 1691, 1734. Soldattorp 1838
HökamålenSkureboBekr. 1692 soldattorp 67
IngemarsmålaStabyBekr. 1447, JB 1586 samt därefter
JohannesbergHanåsa
JämmerboBergafattigstugan
Kaggemåla/-målenSläthultOmnämnt 1638, 1639, 1746, 1807
KalvehorvanÅseboOmnämnt 1726, 1730
Kalvenäs torpKalvenäsVB 1751
KalvenäsmålaKalvenäsDÖ 1651, 1658, 1665
KalvhagenBergakallat Åkerhagen på 1850-talet
KarlshamnValåkrase Bortom
KilenTorp 1
KlinteforsAboda
KlosterKolsrum 1
KnäbäckVirstad 2-3BU 1835
KoskrämmanValåkra Omnämnt 1798, 1807
KrubbetorpÅsebo
KrukmakaretorpetHanåsaBU 1744
KrukmakaretorpetSkruvshultOmn. 1785
KråketorpetDB 1656 ej identifierat
KullenBergaKallas först Nytorpet
KullenGranhult 2
KullenVirstadbackstuga 1859
KulltorpStaby 2
KulltorpValåkra 2
KvarntorpVirstad 5
KvillebroOdensviäven skivet Qvillebro
KyrkebyDB 1654, mycket osäkert vad som menas
KällanRuda
KälltorpVirstad 1
KämpekullaBergaomn. 1759
LarsbergBjärshultBU 1862
LejonsdalHuseby
LekaremålaDragerydäven Lekaretorpet, omn. 1672-1759
LergravenDragerydäv. Lergräva, anlagt ca 1750
LerhagenDrageryd
LerslättenGillberga 1omn. 171779
LillsjödalDrageryd 1tveksamt om man menar ett torp
LillsjöhorvDrageryd 1
LillsjömålaDrageryd 1även Lilla Sjömåla
LindekullenOdensviomn. 1808
Ljunghällan lillaHögsby
Ljunghällan storaHögsby
LundmanstorpVirstadomn. 1798
LuskåsMelbyomn. 1764, på gränsen Melby/Valåkra
LustegårdenKolsrumomn. 1826, BU 1845
LyanKalvenäsomn. 1800, ev. på Granhult
LyckenäsKalvenäsomn. 1777
LångehorvaHammarby
LångehorvaStaby 1
LånghultemålaLånghultDÖ 1650, VB 1652
LövdalDrageryd
LövdalKisebastäven Nybygget
LövhällMeklby
Marsense Nyby
MaskhagenHögsbyDÖ 1805, skrivet som lägenhet
MellekullaMelby
Melröstuppf. 1634 som kronotorp
MosseboHuseby
MosseboVirstad 5
MossenMelby
MossenVirstad 2-3
MostuvanHanåsa1620 risbygge
MostuganÅsebo
MotorpetKolsrum 3-4BU 1804
MålehagenSläthultBU 1830
MålenHorkarlsmålaDÖ 1687
MålenKalvenäsmålaDÖ 1678
MålenSläthultomn. 1759
MöckhultHammarsebo
MörkanVirstad 4
MörkebäckMassemåla 2
NabbenValåkraBU 1842
NjutemålaDrageryd 2rätt stavning är Jutemåla
NorjeHammarbyomn. 1668-1742, ev. även senare
NorrhultHusebyförst omn. 1690, soldattorp
NyanäsSnabberydhittat 1780, 1786
NyboDrageryd 1
NyboKolsrum 2
NyboMelby
NyboTortebo 1
NyboÅsebo
NyborgValåkra 4-5
NybyggetBerga 3från DÖ 1699 >
NybyggetGranhult
NybyggetMjösebotidigast omn. 1791
NybyggetStaby 2
NybyggetTrånshult
NybyggetVirstad 2-3
NybyggetÖjemåla
NybyggetKisebastäven som Lövdal
NybyggetSjötorpäven som Sjönäs
NyemålaDrageryd 2även som Nymåla, i folkmun kallat Skrålehie
NyemålaKalvenäs
NyemålaLånghultomn. 1777, 1793
NyemålaRudaVB 1749
NyemålaStaby 3
NyhagenGösebo omn. 1797
NyhagenRudaomn. 1766
NyhägnenDragerydomn. först 1786
NykärrshorvetKolsrum 2
NymålaKalvenäs
NymålaOdensviBU 1813
NymålaSläthult 1
NymålaVirstad 2-3
.
.
.
.
.